Baka

Socker, smör och tålamod.
Ihärdigt håller han minen
för att avstå från alla fula ord
men med vita knogar om kniven.

Metodiskt för sig hans händer,
de vet precis vad de gör.
Ett i taget, en i sänder.
Men i blicken är han död.

På köksgolvet är hon fallen i tårar
för allt är hennes fel.
Omöjligt är det att någon såra
för att sen försöka göra den hel.

Degen ger han all kärlek han har.
Sedan fyller han femton formar
med det lilla som finns kvar
efter tjugo män på en sommar.

Mjölk, jäst och ett förlåt
gör det blött på både händer och kinder.
En kyss, en blick, en halvfärdig plåt
och två lyckliga hjärtan i minnet.

Bakpulver, ägg och snabba beslut
lagar hjärtan för kvällen.
Det sägs vara hennes attribut
att återerövra hans värme.

Femton formar är det han får fram
innan hon smeker om midjan
upp över rygg och ut över arm
som kärlekens härskarinna.

Med mjöl i håret och skadad själ,
trots att han lovat att lämna,
följer han åter hennes begär
men utan att låta sig känna.

Nästa gång blir precis likadan
dock utan bullar och köksbestyr
Med alkohol i både röst och försvar
har han ingen chans att fly.

Många gånger kysser hon ömt
säger "ikväll var sista gången".
Men vad hon haft att missbedömt
är konsekvenser av falska sånger.

Den hundrade gången, då får han nog.
Den sista kvällen som han kysser tillbaka
då tar han till alla otäcka ord
för att sen aldrig mera vakna.

December.

Det förklaras krig lite snabbt på onsdagskvällen. Över vem som skulle köpt saffran, men glömt. En diskussion på enbart versaler med hela artilleriet i bakfickan. Så som det tenderar att bli när det är mörkt ute. Och kallt. Vad som lätt händer, då både mörkret och kylan letat sig in på insidan. Ett förlåt senare blir det pepparkakor istället. Vilka slutar halvdana, men gör sig i alla fall fint på Instagram. Vilken tur. Det var ju det som var huvudsaken. En kommentar. Från honom. Från henne. Men om något helt annat. Och sedan femtioåtta likes.

Glad första, andra, bortglömd och sista advent. Och annandag livet. Med varm choklad och raggsockor tar vi en bild till. Passar på. Lever i nuet med förbannat bra framförhållning. Vi har ingen snö i år heller, förstås. Att glänsa över sjö och strand blir en helt annan utmaning utan vita vyer. Förutom för dig då, du glänser ju alltid.

Det skålas med fyrahundra kalorier i glaset till svindyra fyrverkerier. Happy everything, medan vi ändå håller på. Den tjugotredje december är julklapparna slutligen köpta. Och det finns tjugo sekunders möjlighet att slappna av. Men då har du glömt hur man gör. Skynda dig att lugna ner dig. Det är viktigt. För huden. För håret. För sömnen. För humöret. Men framför allt för julefriden.

Kom ihåg att hångla lite också. Och att ligga.

Älskling, köttbullarna är din uppgift. Har du någon nyårsklänning än? Somnar du på uppesittarkvällen och får mormor samma sak i år igen. Typiskt. Du tycker inte om sill. Julklappsbudgeten sprack, som vanligt. Och så tog tejpen slut också. Efter hans paket, men precis när du skulle laga livet.

Stanna. Och andas. Se hur fint alla andras ljusslingor, stjärnor och julgranar lyser upp ditt mörker. Även om du inte hunnit sätta upp dina än. Blunda och njut av köpta pepparkakor. Eller ät tacos, bara för att. Sörj inte att någon glömt tomteblossen hemma. Det kommer fler chanser. Och, om du inte vill, behöver du inte kunna texten till Jag kommer hem igen till jul. Du behöver inte ens lyssna.

För kom ihåg att det viktigaste, ändå, är ju att vara tillsammans.