Mattias featuring snöstorm.

Jag har kört så mycket bil den här helgen. Långt och länge, med en DJ'ande Mattias bredvid. Vi packade varsin väska och åkte två och en halv timme norrut, till en stuga mitt i skogen. Vattnet var redan avtängt för säsongen och vi fick använda dasset. Kan du följa med och stå utanför? hörde jag mig själv säga fredag kväll. Det var mörkt och snöstorm och fullmåne och dasset låg precis i skogsbrynet. Är du säker? sa han lördag kväll. När jag sa att jag trodde att jag vågade gå själv. 

Vi sov i våningssäng. Han i överslafen och jag där nere. Pratade utan att se varandra. Släckte lampan, fortsatte prata och såg varandra ännu mindre.

En vet ju inte hur det går att hänga med någon i fyrtioåtta timmar i sträck förrän man har testat. Men vi gick i samma cykel. Kände av varandra. Tysta och trötta på väg till Ica. Entusiastiska och med maten inom räckhåll på väg därifrån. Från energisk till seriös. Från hysteriskt skratt till djupa diskussioner. Nu dregglar jag igen, sa jag flera gånger. Vi pratade så mycket att vi ibland behövde ta konstpaus. Ladda om.

Jag har skrattat så mycket den här helgen. Entusiasm är den allra viktigaste egenskapen.

Vi tog täckena till soffan. Riggade med film, kortlek och popcorn. Och portabla element. Ser du vad redo jag är, jag är ju uppenbarligen rutinerad stugare, sa jag och viftade på tårna i mina fluffiga rosa sockor. Vi satt på samma ställe en halv lördag. Och så åt vi tacos två kvällar i rad, i brist på inspiration. Och i brist på ork att diska.

Vi grät till 22 Juli på Netflix. Skrattade vi med och åt varandra. Och till Avengers. Innan vi hjälptes åt att diska med varmt vatten direkt ur vattenkokaren och kallt vatten ur en otymplig vattendunk.

Det var snöstorm, hela helgen. I oktober. När vi skulle åka hem fick jag lägga tjugo minuter på att gräva skrapa borsta fram bilen. Och sen fick vi skotta oss ut. Helt sjukt, sa vi flera gånger. Det känns verkligen som det är mitt i vintern? Vi klev ned med våra sneakers och ankelstrumpor i fyra decimeter snö. Vilken tur att vi tog med oss vantar.

Vi sjöng  till High School Musical och diverse gamla dängor hela bilresan hem. Åt mellanmål med en hand. Pratade entusiastiskt vidare. Tills jag körde på en hare. Åh nej, sa vi unisont när vi såg den lille skutta fram i väggrenen. Typiskt.

Mattias featuring snöstorm, skrev jag på instagram. Sån himla bra helg.
    
0 kommentarer