Vill du bli min stad?

Jag kommer bråka med dig också. Inte på samma sätt som jag gjorde med mitt ex. Men lika passionerat. Kanske finner jag något hos dig som jag inte ser i någon annan. Eller kanske är du ett två år långt rebound från alla trasiga platser jag vandrat i ett tidigare liv. Från sånt jag vill glömma men inte riktigt lyckats. Och ihop med sånt som jag vill minnas föralltid. Vi kanske kommer känna starkt för varandra så länge vi lever. Men efter ett tag slutade vi prata med varandra. Och sedan hörs vi aldrig mer.

Men jag tror att jag behöver dig just nu. Och jag känner att jag kommer drunkna i dig, fast på ett bra sätt. De säger att det är det skönaste sättet att dö. Vilket i sig är något mycket märkligt att säga. Jag kommer känna något med dig som, just precis nu, inte finns någon annanstans. I någon annans famn.

Du kommer ge mig mycket. Jag känner det. 
Jag vet att jag är givmild.

0 kommentarer