Varmt.

Vi i mitt land har inte sett ett moln på en månad,
första gången SMHI faktiskt hållit vad de lovat.
Regnet hinner dunsta innan himlen fått fram tårar,
kastar blixtar omkring sig och ser på när det spårar.
Ja juni darling,
anländer artigt till livsfarlig varning:
SKOGSBRAND.
Men vi säger tack maj
som fan, för att du lockade fram
de som råkar ha ett knivskarpt sixpack
och tyckte kläder bara blev för varmt.

Ser du hur soligt? Är på tok för modig
för sånt som råkar vara obligatoriskt.
Så representativt för en nittiotalist
vill bli bäst på allt men pallar inte ta oss dit.
Ska rädda världen, från allt ont som finns
men lämnar mantlar och ansvar där drömmar ryms.
Ja, vi battlar bara våra egna krig.
Tror vi har all tid som finns för att bli vad vi vill.
Vi bryter regler, som att det var vi som skrev dem
och tycker synd om de som inte vet hur man lever.

Sent en fredag kväll, det är nog morgon igen,
jag ser nån som inte ens kan stå upp själv.
Han drar iväg, på cykeln.
Skulle var nykter väl, för sin flickvän.
Egentligen.
Men drack ändå alldeles för mycket.
Han kommer kanske halvvägs hem.
Tjugofem grader, han undanflyr att frysa ihjäl.

Jag ser en man ur den fikande generationen
dricker skållhett kaffe utan komplikationer
I solen, i värmen, ur termos, i tystnad
när hans käresta pratar har han säkert slutat lyssna.

Hej babe, vad ska du göra ikväll
Det är för varmt för å sova två i din säng
men let's have sex.
För nolltvå nollfem är det ljummet än
så jag kan bara gå min väg sen.
Väntar på riddaren på vit häst, 
men lägger mig bredvid dig,
under tiden.

Ber alla utom en att komma.
Serverar bara ben på silverbricka.
Marinerade i djungelolja,
Så kom då myggen, kom och slicka.
Ska vi ligga?
För så småningom så kommer det regn
Och så kommer det nån gång gå att sova igen.
Kanske ska jag sova kvar.
Men nu, så är det ändå sommar va?

0 kommentarer

Återfall.

Gör nytt pass, med nytt efternamn
för att så småningom kunna lämna detta land
Får återfall, varannan natt
till en för länge sedan lämnad famn.
Drar en walk of shame
efter en utekväll
när jag återigen bett
om att få följa med hem.
Jag botar ångest, på balkongen.
Men väljer ändå att bo på en
plats på jorden, som halva året
är utan solsken.

Jag minns att jag glömt hur kärlek ser ut.
Efter sex säsonger tar min serie slut
och allt rasar
samma sak när jag, talar om att
att jag inte kommer komma tillbaka.

Jag är för stor för så här lite
för mycket för att nöja mig med denna himmel.
Letar lycka i sånt som aldrig sker
och drömmer om platser jag aldrig kommer se
Bejakar drömmar
hur dumma, de än är.

Jag öppnar själen för någon länge sedan glömd
för att försöka rädda vad som redan är dömt
sånt som blev dumt, som hände förr
skriver brev som förblir obesvarat
men lika bra att, låta det vara
och så låter vi bli att tala
även denna sommar.
0 kommentarer

Säg det bara.

Du är full, jag med.
Så dumt, jag vet.
I luften samsas videung
med nygrillat och tvättstugelukt.
Vandrar längs vinglaset med ett finger
vi sitter kvar, fast det är varmare inne.

Ser på varandra, vi måste snacka
har lovat mig själv att aldrig mer hamna
i din säng, men lika bra att
ligga, lite snabbt bara, innan vi tar allt.

Vi ska gå hem,
vi ska åt olika håll, alla fem
jag är bestämd, vi får ta det imorrn.
Ställer mig nära, ger dig din nyckel i handen,
försöker se dig i ögonen så djupt som jag kan men
tappar blicken.
Du fattar hinten.
Och jag kan inte reda ut om det är jag eller spriten
som ändå sätter mig i samma taxi
fast du svept nästan en hel flaska vin.
Jag vet,
nästan fint,
att jag väljer att välja honom
fast jag nyss valt att välja bort oss.

Det tappar genomslagskraft, jag förstår det,
när vi nu legat sen jag kom på det.
Dessutom fler än två gånger.
Natten innan, har vi talat i timmar
om hur tjejer, är så mycket svårare än killar.
Men avslutar relationen
moget, över frukostbordet
jag tar ordet, du jag tror det är
nog här, pratar om mod när
han känt samma, lika länge,
varit för feg för att erkänna det
säga vad han känner
nu är vi vänner, istället
Och jag hoppas, verkligen, 
att du hittar henne.

Jag faller hårt och slår mig
får plocka småsten ur såren
men kan skratta åt det.
För våren,
är den bästa tiden på året.

Vädret som ter sig för min skull
finner fräknar på mina kinder.
Nästa gång som jag blir full
kanske händer det ändå att jag ringer.
förhoppningsvis så händer det inte.
Kanske rör vi aldrig mera varandra
så som vi gjort de alla andra gångerna.
Men vi ses, vi hörs
så som vi gjort förr.
När vi sitter där i samma soffa
ska vi skratta tillsammans åt förra sommarn.
Vi hörs, vi ses.
På mer rätt sätt, jag vet.
Det är okej att det aldrig blev mer.

0 kommentarer