Tutu

Alltså. Jag älskar när människor vågar bjuda på sig själva. Det gör mig så himla glad. De där statusmänniskorna med stilcigaretter och jag tillhör inte samma halva av planeten.

Av en slump dök en kort video upp i mitt Instagram-flöde som finns länkad HÄR. Det är en liten del ur föreställningen "Tutu" med Chicos Mambo. Koreograferad av Philippe Lafeuille. (Vilket jag förståss inte visste när jag såg den för första gången. Jag tyckte bara de var så himla söta när de vippar på sina svansar sådär åt sidorna). Men sen Youtube'ade jag lite. 

OBS: vill du inte se hela (vilket jag helt förstår, haha) så spola fram till 13:25. Där börjar den fantastiska Svansjön. Ge er den lilla minuten. Det är värt det, jag lovar. 

Hela baletten/föreställningen finns HÄR. Jag såg den på tåget på väg hem från skolan idag, och kände mig motvilligt som en genomtorskad konstnärssjäl. Någon som ser på en mycket märklig fransk balett istället för att nonchalant skrolla Instagram. Eller ägna hörseln åt en vanlig hederlig podcast. Föreställningen är en timme och tjugotvå minuter lång. Den är fransk och stundtals fullkomligt obegriplig. Både språk- och dansmässigt. Det är egentligen bara män i fruktansvärt udda kostymer som dansar ännu mer udda danser. 

De driver med maskulinitet, med danskultur och med andra saker som medelålders män inte brukar våga driva med. Ställer sig på scen i kvinnokläder som sitter snett. Eller endast kalsonger och minimala balettkjolar. De återskapar också en humoristisk variant på Dancing With The Stars och driver med gymnaster. Och ibland är det stormseriöst. 

Helt fantastiskt, i vilket fall. Jättemärkligt. Men helt fantastiskt. Jag älskar modiga människor. 

 
0 kommentarer

Ready Player One

"I didn't know how to connect with the people there. I was afraid, for all of my life. Right up until I knew it was ending. That was when I realixed, as terrifying and painful as reality can be, it's also the only place where you can find true happiness. Because reality is real."

Finns: Viaplay.

Trailer: HÄR

Jag är i vanliga fall en person som blir ocharmig när människor pratar och ställer frågor under film. Se, så märker du.  Kolla en liten stund till så får du svaret på din fråga. Jag stör mig på människor som inte förstår det vackra briljanta fantastiska med en story eller en berättarteknik. Men även jag behövde ställa frågor under den här filmen, eftersom att den är väldigt grundad i gamer-världen. Och jag kan inget om spel. Jag visste vad ett Easter Egg är, vilket var essentiellt, men utöver det var jag ganska lost i spelreferenserna. Film- och musikreferenserna dock, de tog jag. Men jag tror att jag kommer känna mig betydligt mer med när jag ser den för andra gången.

Men den var genialisk. Fantasisk slutscen. Så bra  budskap. Spännande hela vägen. Kvick. Inte för uppenbar.  Ett nytänkande koncept. Och twistig hela vägen. Full av aha´s och åh va smart. Bra skådespelare och lagom komplexa karaktärer. Det brukar vara svårt att få till i filmer som är baserade på romaner. Precis som jag vill ha det. Briljant, som sagt.

Det enda den får minus för är att den var så fullproppad med intryck att det var rätt svårt att hinna uppfatta allt när man såg den för första gången. Så jag måste se den igen. Men först ska jag läsa boken. Jag läser normalt sätt aldrig böcker efter att jag sett filmen, vill inte veta innan hur det går. Men den här gången måste jag. 

Betyg: 5/5

0 kommentarer

Den överdådiga presentrepertoaren.

 
Jag vill ofta beskriva mig själv som konstnärssjäl. Även om jag tycker att det låter som att jag är någon som stickar mina egna underkläder, använder tygkasse och bär sandaler i januari. En sådan som inte styrt upp sitt hår en endaste gång i livet. Det stämmer inte. Men jag är extremt kreativt lagd. När min bästa vän pratar om microskopbiologi och anatomi-tentor så kontrar jag med kåserier och ofta väldigt pyssliga födelsedagspresenter. Att ge bort något personligt och kreativt kan vara det bästa jag vet. Och jag har därför hunnit med ett par oväntade uppvaktanden genom åren. Jag rimmar eller skriver alltid något. Och oftast erbjuder jag kanelbulle med tårtljus i (hänt i alla fall fem - sex gånger). Men utöver mina eviga texthittepåer, har jag stundtals åstadkommit större bravader. Jag tänkte att vi skulle gå igenom mina allra mest uppskattade idéer. 

1. Till min bästa väns nittonårsdag så skrev jag ett rim som handlade om alla anledningar till varför hennes gymnasieskola var bättre än min. Jag avslutade rimmet med att det som skolan hade men som jag verkligen saknade hos mig, var henne. Jag kontaktade därefter hennes svenskalärare utan hennes vetskap. Och stod sedan på hennes födelsedag, med mikrofon i matsalen på hennes skola, och rimmade för full hals. Hon var helt oförberedd på detta. Och jag bemöttes med en skolmatsal av applåder och en mycket rörd bästis.

2. När min första pojkvän fyllde nitton så planerade jag en skattjakt över hela staden. Åtta brev med ledtrådar var utplacerade på platser som betytt något för oss. Ledtrådarna löd i stil med Nästa ledtråd finner du där denna bild på oss är tagen. Och följande brev var fastnålat under en parkbänk i ett elljusspår. Där fanns nästa ledtråd som löd i stil med Första gången vi kysstes gick en film i bakgrunden. Gå in på Hemmakväll och fråga efter den filmen i kassan. I fodralet på filmen låg nästa ledtråd. Åtta liknande ledtrådar ledde honom fram till en oktoberpicknik med mig. Ja hör, så avancerat.

3. Alldeles i helgen nu, gratulerade jag en bästis som fyllde tjugofyra. Han har nyligen köpt en lägenhet som han får om ett par månader. Han har haft distansförhållande med sin flickvän under ett år och de ska nu trängas på trettioåtta kvadrat. Jag gav honom ett Jag stylear ditt kylskåp - kit. Där jag hade lagt olika typer av saker som är personliga att ha på kylskåpet. Så som en liten korg med magneter på baksidan, som jag döpte till Emergency Snack Basket. Magneter i olika former. Utskrivna bilder på mig, våra vänner, hans familj och givetvis hans flickvän. Ett vykort där Pettson och Findus steker pannkakor. Då han alltid skickar bilder på sina pannkaksfrukostar. Även en magnet med två gubbar på ett berg som säger En dag ska vi alla dö - alla andra dagar ska vi inte det. Och som kronan på verket, listan om hur man är kära i varandra för alltid, eftersom att tanken är att de ska vara just det. 

4. Förra året kring min bästis födelsedag skrev jag (baserat på en dröm jag haft och ett internskämt) ett sju minuter långt Disney-meddley av sexton ihopsatta snuttar från Disneylåtar. Jag skrev en personlig text och framförde detta på sång och gitarr i hennes vardagsrum, utklädd till någon form av tolkning av Aladdin. Jag avslutade med en konfettikanon. Jag hade tillbringat så mycket tid på detta de fem föregående veckorna att jag om kvällarna hade disneymelodier snurrandes på ultrarapid i huvudet när jag skulle sova. Fick extrem sömnbrist. Men hon blev glad. Hon fyllde tjugotvå, och i sista delen av låten avslutade jag med om jag gör såhär nu, vad ska jag göra när du fyller jämt.

5. Jag gjorde en julkalender till mamma år 2016. Finns att kika på HÄR.

6. Jag skrev ett fint rim när den första pojkvännen fyllde tjugo. Jag ringde och sa Jag är utanför. Och hade dukat upp en picknik med tända ljus på hans innergård. Vi hade gjort slut ganska långt innan. Och saker och ting gick så småningom åt skogen efteråt. Jag har inte ens hans nummer kvar. Men det var fint så länge det varade.

7. Jag skrev ett fint rim i år, när ytterligare en bästis blev tjugotre. Vi gav varandra framtidsgrejor. Som vi kanske får igenom lagom till nästa gång vi fyller år. Jag gav henne en tatuering. Hon gav mig en framtida flygbiljett.

8. När samma bästis hade tappat gnistan och gått lite vilse, skickade jag ett brev och The Golden Year till henne på posten. Är inte post, brev och vykort bland det bästa som finns? Kolla det här liksom, så fint.

9. På den förstnämnda bästisens artonårsdag befann jag mig, utan hennes vetskap, i vardagsrummet hos hennes killes föräldrar. Jag hade släppts in altanvägen och stod där beredd med bubbel, högtidligt och välskrivet tal och presenter. Vi blev fulla på två glas prosecco och knöt presentsnöret runt våra huvuden. Hon blev glad, och förvånad, i alla fall.

10. Jag anordnade ett långväga blocketköp av en bänkdiskmaskin en gång. För att kunna ge den i julklapp till en vän som jämt behövde diska. Den var jättetung. Och han fick själv frakta den på tåget mellan Uppsala och Umeå. Men jag tänker att det är en jäkligt kreativ present ändå. Och en rolig historia som han kan berätta i framtiden; En gång fick jag en diskmaskin i julklapp av en kompis. Erkänn? Ellerhur.

Detta var ett litet urval. Kanske blir någon inspirerad. Kanske blir någon väldigt le min ständiga konstnärliga idéverkstad och kreativa flow. Kanske tycker någon att jag skryter. Men det är ju väldigt få som läser ändå, tänker jag. Och jag är släkt med säkert hälften. Därför, så må det vara. Ja må du leva. Välkommen. Och varsågod. 
0 kommentarer